Jag tror att det är få personer som under veckan missat att det kommit en studie som redogör att endast 4% av renarnas betesmarker är orörda. Både huvudförfattaren Marianne Stoessel och SSR´s ordförande Matti Blind Berg uttalar sig i DN´s artikel här.
Samtidigt som jag tycker det är bra att forskning kommer med en sådan här artikel som grundligt redovisar hur de kumulativa effekterna påverkar renskötseln, så tycker jag det är ett tragiskt resultat de har kommit fram till. Min spontana reaktion är ännu en gång att fundera över vilken värld vi lever i, och har lyckats skapa. I alla fall, det finns mycket matnyttigt i studien, som kan användas för vidare argumentation med till exempel myndighet som har missat att de ska ha kunskap i ämnen som de hanterar, handlägger och fattar beslut kring.
Förutom att studera alla kumulativa effekter så som skogsbruk, vindkraft, gruvor och turism bland annat, så har de också kikat på klimatförändringarna kopplat till renskötseln. Studien säger för att renskötseln ska kunna bedrivas i ett förändrat klimat, måste det finnas möjlighet för renarna att anpassa sig efter väderomslag, men till följd av alla kumulativa effekter och sedan rovdjuren ovan på det så har möjligheten för renskötseln att anpassa sig minskat.
Jag skulle faktiskt våga mig på att säga att möjligheten för renarna att anpassa sig till ett förändrat klimat snarare har försvunnit. Speciellt ur ett landskapsperspektiv där skogsbruket är dominerande. Sett ur renarnas perspektiv, så är de redan anpassade till klimatförändringarna under den kritiska årstiden, vintern. När inte renarna kan gräva efter marklav, ofta på grund av skare, så ska de beta hänglav. De är så evolution har skapat renarna. Dock så är vi ju alla väl bekanta med att hänglavskogar är ett sällsynt fenomen idag, just utifrån att skogsbruket klippt ner de hänglavsbärande skogarna. Så ja, det blir svårt för renarna att anpassa sig till ett förändrat klimat när deras eget sätt att göra det på är en omöjlighet.
En annan sak som jag blev väldigt upprymd av att läsa, var att äntligen finns de multipla effekterna av rovdjur på papper. Inte bara splittrar rovdjuren renhjorden, utan de påverkar även möjligheten till betesro och begränsar renarnas möjlighet att beta i de bästa betesområdena. Rovdjurens närvaro och inverkan på renarna medför därför att renarna behöver få vara mer flexibla i att få välja betesområde. Studien pekar på att den flexibilitet finns inte, då all annan mark redan är ockuperad av andra störningar, så som skogsbruk, vindkraft eller turism.
Slutligen, studien visar också att i minst halva norra Fennoskandia, så var områden ockuperade av både en mänsklig störning och minst en rovdjursart (se bilden nedan). Det finns också ett viktigt medskick, att om betande djur så som renarna, överger ett område till följd av störningar, så kan det leda till att fjällvärlden så som vi känner den är ett minne blott.